Mellan feber och snortallar


Och så va det dags att vabba igen.. Feber och förkyld, nu hoppas jag till gudarna att jag får hålla mig frisk denna gången.
Det blir en otroligt lugn dag, inte mer än så.

Vinterpäls

Lilla tant har blivit ompysslad när lilleman ändå sover, nyklippta klor och en rejääääl borstning (!) Hon fäller så otroligt mycket så det fanns en hel del att bli av med, skönt för henne, hon har ju trots allt satt lite vinterpäls nu när det varit kallt några dagar. Förra året minns jag att hon inte hade byggt upp något mot kylan när vi åkte till kläppen över jul (eftersom det inte var någon direkt vinter hemma), så då var det bara att klä på henne tjocka vinterjackan när vi gick ut för å kissa i -25 grader. 

Pratade med vårdcentralen förut angående hostan men fick inga svar, fick istället numret till barnavdelningen i Lidköping. 
Men tydligen finns det inget att göra, hostan efter en förkylning håller i sig länge och för att hjälpa honom lite är det högläge och varm dryck som gäller.. Men fortsätter det en längre tid ska vi höra av oss igen för att kolla upp eventuell förkyldningsastma.


VAB

André har haft en rejäl hosta ett tag nu och den har börjat påverka honom ordentligt det sista, stackarn har inte sovit på hela natten varken inatt eller igår natt så nu ska vi försöka få tag på vårdcentralen för att se vad vi kan göra för att hjälpa honom, har hört om förkyldningsastma och tycker det är bättre att vara på den säkra sidan.
Han är helt slut stackarn.. (mamma likaså men känner mig trots det pigg)

Vi börjar morgonen med att titta på fina djur i trädgården, jag fullkomligt älskar att bo på landet.  


Krig

Vi startade fredagen (och min lediga dag) med grötkrig..
André satt och åt sin gröt i lugn och ro så jag passade på att tömma kattlådan i rummet bredvid, efter en stund hörde jag hur han satt och skrattade och tänkte att han satt och skrattade åt katterna eller retade Mimmi som vanligt så jag fortsatte med städande tills jag var klar. 
När jag sen kom in i vardagsrummet igen fick jag minst sagt en chock.

Det var gröt.. ÖVERALLT! 
I soffan, på väggarna, fönster, hela golvet och både Mimmi och André satt och tittade på mig, överlyckliga och dränkta i gröt. Suck..
Det var bara att starta duschen och sen börja skrubba.
Det är ju tur att dom har kul tillsammans iaf, haha.


En av krigarna innan duschen..


En ren André och en nästan ren Mimmi..

Mina hjärtan!

Just nu..


Namn

André har börjat koppla ihop personer och namn nuförtiden. Häromdagen sa han Tompa och efter det började han säga Daniel istället för pappa och idag va det Tommys tur..
Jag tror han har mer koll än vad man tror och att han vet vem vi menar när vi säger någons namn.

Åh, denna ständiga utveckling. Jag hinner knappt med i svängarna, snart vågar jag inte blinka mer, nästa gång jag öppnar ögonen kanske han flyttar hemifrån? Hur ska det gå?
Jaja, många år kvar tills dess får vi hoppas.
Jag kommer hinna tänka tanken många gånger igen, jag kommer hinna vara rädd, lycklig, galen, salig, ledsen och så fylld av alla dess olika känslor som finns över att vara mammma till den dagen jag dör så det är ingen idé att börja överanalysera allt nu. 
Man får helt enkelt försöka ta tillvara på tiden och göra det bästa av den, jag vet att hur mycket man än försöker kommer man väl ändå aldrig tycka att man får tillräckligt med tid, men så kommer det alltid att vara. 


Torsdag

När jag hämtade André på dagis idag så var han inne och åkte rutschkana i ett rum med dom äldre pojkarna.. Jag stod och tittade på honom en stund mitt i leken och förundrades över hur stor han blivit.
Han kommunicerar och försöker få alla att förstå vad han vill få fram trots att orden inte finns där ännu, han skrattar och har kul med andra, han tar hänsyn till människorna runt honom och tar sig fram på säkra ben.

Det tog en stund, men när han väl såg mig stå i dörröppningen och kika så sken han upp som en sol. Han fick tag på en stor blå kudde som nästan var lika stor som han själv, visa hur duktig man är måste man ju, han bar upp den och tog i för att visa hur stark han va och sen var det fullt ös. "Kolla, kolla" och pekar på rutschkanan för att sen springa dit och visa när han åker, om och om igen. Han var så stolt - och jag likaså.
Pausa tiden lite så jag hinner med, idag ska jag pussa, krama och gosa med min prins lite extra.


Söndagshäng

Jag måste ju nämna att vi är oerhört bortskämda när det gäller barnvakt och annat också, mina kära föräldrar ställer ALLTID upp och vi är så glada över att vi har dom nära jämnt, kan inte tacka dom nog.

Vi har fått mat på bordet hela dagen och både jag och Daniel har fått sova när dom tagit hand om André.
Vid middagen hade vi alla börjat piggna till iaf och tydligen tyckte André att alla runt bordet skulle få mat:


Han är givmild våran lille!
Söndagsmyset slutar inte här, mamma och pappa hjälper oss att komma hem och få hem bilarna, fikar lite och ikväll kommer Tompa och Emelie för att äta pizza och kolla solsidan. Perfekt avslut på en perfekt helg!

Just nu..


Fredagens aktiviteter

Idag blir det en fullspäckad fredag:
 
- packa
Hela helgen ska spenderas hos mamma och pappa, så ska försöka få med mig allt idag. Stackars lilla corsan kommer att vara packad från topp till tå.. Barnstol, barn, vagn, hund, väskor till mig och Daniel, André och Mimmi, leksaker, madrass, resesäng, sängkläder, uppblåsbar madrass och övriga saker.
 
- åka till Sufia och Ester och luncha
Va ju sååå längesedan vi träffades, det kommer bli kul att träffas igen och låta barnen busa lite.
 
- simma med mamma
Som alla andra fredagar ska vi åka och plaska i badhuset.
 
- hem till mamma och pappa
Där ska vi spendera kvällen med tacos och god dricka.
 

Kvalitetstid

Innan dagis idag åkte vi till våra kära vänner Madde och Elida och tog en promenad, det va faktiskt riktigt längesedan jag var ute på en riktig promenad så det va skönt att få röra lite på sig. Efter promenaden stod vi och tjöta de lite och André fick sträcka på benen innan vi rullade till dagis.. Ja, självklart hittade han den största vattenpölen och som alla andra barn skulle han dit och plaska (utan varken regnkläder eller gummistövlar) så vi fick glatt svänga förbi hemma och hämta lite nya kläder innan vi åkte vidare.
Dessa barn, haha!
 
 

Dagisschema

Denna veckan jobbar jag sent skift och jobbar då mellan 15.00-00.12, då brukar jag lämna André på dagis klockan 14.00 och åka därifrån till jobbet. Dock har vi alla i familjen känt att något behöver ändras just dom veckorna, jag har försökt så gott det går och blundat lite för verkligheten men nu måste jag erkänna för mig själv att jag behöver mer än 3 timmars sömn per natt om jag ska orka jobba OCH framförallt orka vara människa och mamma. För André vaknar ju fortfarande halv 6 på morgonen och jag brukar kunna somna vid halv 3 om jag har tur.
 
Så nu har vi diskuterat med dagis om en lämplig tid att lämna för att det ska bli så bra som möjligt för André och så att jag hinner hem för att sova en timme eller två innan jobbet. 
Måndagen kommer se ut som vanligt, men tisdag, onsdag och torsdag kommer jag lämna honom tidigare och fredagen är han hemma med mig eftersom jag är ledig. Vi ska testa detta ett tag nu för att se om det blir något bättre för min del, om inte så får vi sätta oss och kolla på schemat igen, men vi håller tummarna!
 

Helgens kamerabilder

Det blev som sagt inte många, men de få jag fick knäppt kan jag lika gärna dela med mig utav.
Är ju alltid lite roligare att titta på "bra" bilder jämfört med mobilbilder.
 
Jag tycker det är jättekul att fota och får infall ibland, önskar bara att jag tog med mig kameran oftare och använder den istället för telefonen. Jag ska helt klart börja tänka på att ta med den och sen får vi se om jag lyckas med det eller ej.
 
ENJOY!
 
 
 
 
 
 
 

Ferdinand


En ny Ferdinand.. Luktar på blommorna! 

Daniel jobbade över idag så jag och A passade på att åka till Lidköping för att köpa lite lampor att hänga i fönstret till jul, sist jag julpyntat ordentligt bodde vi i en 2:a mitt i Vara så utbudet här hemma är inte så stort. Eftersom vi firade våran förra jul i Kläppen så blev det inte så mycket med pynt hemma då. Men i år så jäklar, då ska det kännas att det är jul! Därav börjar jag hamstra redan nu, haha.

Här hemma är det full fart nu när Daniel kommit hem igen, va härligt att höra allt skratt!


Kattmys


Nämen, sedär.. Till och med Bruno har mjuknat och går med på att få lite kärlek, vart tog bittra-bruno vägen?

Den här veckan kommer gå i ett, planering, jobb, funderingar och till helgen åker vi iväg. 
Efter jobbet åkte jag direkt till Vara för att handla mat och gott till kvällen, Daniel är på jobbet och inventerar idag så min och Carolinas onsdagsdejt spenderas här hemma. Svängde in på Netto och köpte 2 utav filtarna jag kollat länge på så nu ligger dom äntligen i soffan och gör sig fina. Dammsugaren ska fram och sen ska lilleman i säng så jag får glatt börja grejja nu.

Mysfrukost

Godmorgon alla morgonpigga!
Jag och min lilla grabb har en riktig mysmorgon för oss själva när pappa sover, lite mor och son tid, så härligt trots den tidiga morgonen.


Kan erkänna att när det kommer till att gå upp på morgonen så drar jag mig så länge det bara går, fastän jag vet att den där lilla filuren som står i sin säng och ropar på mig inte har planerat att somna om igen. Men så fort jag lyfter upp honom och han slänger armarna runt halsen och glatt hejjar på mig så blir jag genast klarvaken, då är inte sängen så lockande längre.

Nu ska vi bara invänta pappa innan vi tar tag i dagen på riktigt men fram till dess chillar vi i pyjamas med tända ljus och tecknat på tv, toppen!

My baby girl

Idag på våran lediga fredag åkte vi till Lidköping och våldgästade våran underbart fina Jennifer. Det var så otroligt längesedan och ja, jag har saknat henne något enormt. Men nu har jag mättat mitt Jennifer-begär för en liten stund iaf, och jag hoppas att jag får se henne snart igen så det inte går så lång tid mellan varven!


Dom här 2 alltså.. Mys!
Det behöver inte va så mycket, bara att få prata om allt mellan himmel och jord med min absolut bästa vän gör att dagen blir så otroligt mycket bättre. En promenad i stan och en lunch i lägenheten med mys och bus.. 

Nu har jag och André precis landat i Vara och ska möta upp mormor, morfar och Daniel för att plaska lite i badhuset nu på eftermiddagen. Jag och mamma ska börja med att simma och sen joinar vi grabbarna i barnpoolen - en riktigt bra fredag som slutar med sällskap av Budda hemma i soffan. 
Jag är i ett litet lyckorus för stunden, ett lyckorus över alla fina människor i min närhet, tack för att ni finns ♡

Tanden


Ser ni den?! Ser ni tanden? Syns kanske lite dåligt men där är den, en liten söt bissing. 
Bättre sent än aldrig säger man väl haha. 
Och änsålänge är min grabb feberfri idag, jag hoppas det håller i sig och håller tummarna!

Just nu..


Någon vill åka hem nu 😂

Kära barn..

Och så var vi här igen..
Natten mellan fredag och lördag vaknade jag av att Andrés säng vickade (tur att vi fortfarande har vaggningsfötterna på), han hade ännu en gång fått feberkramper. Dock inte likadant som förra gången, nu var det mer kramper i hela kroppen istället för en livlös kropp och vi lyckades "ta hand om" denna krampen själva. Vi ringde 1177 för att säkerställa att vi gjort rätt och tryckte i honom Alvedon men någon mer sömn blev det inte den natten för fröken falk, hur ska jag kunna sova igen, tänk om jag inte hade vaknat och det var värre, usch hemska tanke..

Men än var det inte över.. Lördagen började med feber och Alvedon och sen var han pigg, go å glad hela förmiddagen. Vi åkte hem till mormor och morfar för att äta lunch men innan maten var klar fick vi vara med om mardrömmen igen.. Han satt i Daniels knä efter att vi gett honom en ny omgång av Alvedon och helt plötsligt stelnar han till och blir knallröd. Daniel rusar ut med honom, hans kropp är slapp men han tuggar frenetiskt. Vi ringer ambulans och han blir blå och livlös, denna gången nästan grå.. Det var hemskt, värre än första gången och jag hatar det faktum att vi bara måste gilla läget och acceptera att det här kanske kan vara något han kan få varenda gång han har febertoppar. Hur ska mitt mammahjärta överleva detta?!
Ambulansen var på plats fort och han kom tillbaka igen men var nog i ett chocktillstånd för han skrek ända fram till kvällen och han är inte den som brukar skrika. Vi satt på akuten och tog prover och har fått stanna över natten. Läkaren gillade inte riktigt att han fått anfall 2 gånger på ett dygn, och febern ville inte riktigt gå ner så lika bra att vara kvar.

Vi känner oss lite lugnare över situationen, men är självfallet fortfarande oroliga hela tiden. Läkarna säger att det är värre för föräldrarna än barnen, så vi får helt enkelt försöka lita på det. Jag hatar detta..
Vi väntar på ronden och sen ska vi få åka hem igen. Hur ska jag våga blunda igen? Hur ska jag våga ta ögonen ifrån honom?
Kära barn..



Tidigare inlägg Nyare inlägg