Vart kommer kärleken ifrån? Finns det mer att hämta någonstans eller måste jag dela på det jag har? 

Kärlek har alltid skrämt mig. Man har ingen kontroll, och det är en sån känsla som gärna vill svämma över.

Du kan inte styra över det.

 

Jag har, som många redan vet, alltid sagt att jag bara vill ha ett barn. 

Många tycker det är konstigt och jag får ofta höra "dom ger ju så mycket kärlek".

Ja, visst gör dom, och jag vill kunna ge dom lika mycket kärlek tillbaka. Min största rädsla idag är att inte klara av att ge mina barn lika mycket kärlek var utan att ta från något annat.

 

Jag älskar André, mer än vad jag trodde var möjligt, och nu när vi har en till påväg är jag så osäker på hur det funkar. Måste jag ta kärlek från André för att ge till bebisen och dela på den kärleken jag har eller får jag "mer" kärlek att ge?

 

Jag hoppas, tror och vet väl egentligen innerst inne att allt kommer lösa sig när bebisen väl är här. Alla andra klarar ju det så varför skulle inte jag? Jag vet att jag kommer bli den bästa mamman för mina barn och att kärleken kommer finnas där så det räcker och blir över.

Jag ångrar ingenting och tycker det här ska bli så otroligt roligt och spännande, tänk att jag och Daniel ska få en till liten skatt att dela livet med. Jag kunde inte varit lyckligare!

Men..

En liten bit av mig är livrädd (precis som det ska vara antar jag).

 

100 års överraskningskalas för två 50-åringar i släkten stod på schemat idag. Det blev lyckat och var supertrevligt!

André sprang och lekte med de andra barnen hela kvällen och skötte sig fint. 

Han börjar bli så stor nu..

Det blev en sen kväll för honom och han somnade i vagnen strax innan vi åkte, men nu är vi påväg hem till sängen, trötta och lite slitna allihop.

Jag och min otroligt vackra kusin får stå för kvällens bild.

.. dag i Trollhättan. Vi gör det vi gör bäst, fikar och shoppar! 

Jag letar gravidkläder till mig och sommarkläder till André, då är min mamma det bästa shopping-sällskapet. 

Nu när vi fått lite sött i magen fortsätter våran runda!

Idag bestämde vi oss, dags att klippa unge herr André. Hans hår hängde ner i ögonen och irriterade honom och det såg allmänt ovårdat ut så det var på tiden.

Vi ringde några olika frisörer med drop-in tider och det slutade med att vi satsade på studio no.19 i Alingsås.

Påvägen dit stannade vi och fikade hos Tompa och Emelie, kladdkaka va en hit tyckte A.

Väl hos frisören va de mindre kul, han tyckte inte alls om idén att någon skulle klippa i hans hår men efter lite övertalning (motorcykelstol, färgglad kappa, kakor i mängder och pappas telefon med babblarna på) så gick det faktiskt ganska smärtfritt.

När det var klart och han fick se resultatet hade han ett stort leende på läpparna, han va så nöjd med sin nya frisyr och med lite blå färg på toppen så blev det kanon! Skönt att allt avslutades positivt.

Ett matstopp på Max för att träffa tigern, få ballong och äta hamburgare och sen rullade bilen tillbaka till Tompa och Emelie för att fika ännu lite mer. Denna gången blev det rabarberpaj, mums! 

Så ja, en riktigt bra dag.. Och André ser helt plötsligt så stor ut, nu är han ingen liten bebis längre.

Det händer så mycket just nu, men den absolut största och roligaste nyheten vi har att dela med oss utav är att vi ska bli föräldrar igen.

André ska bli storebror, helt fantastiskt kul! Och jag känner mig så otroligt lyckligt lottad som får chansen att göra den här resan igen.

Jag har alltid sagt att jag bara vill ha ett barn, det har alltid varit min bild av framtiden.. Jag, Daniel och André. Det faktum att jag måste ändra hela min framtidsvision och börja se en bild av mig, Daniel, André och en liten till är lite skrämmande och spännande på samma gång. 

Det kommer bli jätteroligt men jag har fortfande inte vant mig riktigt vid tanken trots att vi redan nu går in i v.20.

Och med detta sagt kommer det nu bli ännu mer barn och bebisprat här inne eftersom det är vad min vardag kommer att bestå utav ett tag framöver. I mitten av oktober är det beräknat att krabaten ska komma till världen, vi hoppas att tiden går fort.

Så sjukt nöjd över resultatet, mycket fräschare, rakare, icke knarrande och sa jag att det är fräschare?

Det bästa av allt, DET KNARRAR INTE!

En så händig man jag har. Med lite hjälp från lillebror och budda så lyckades han tillslut ta sig igenom evighetsprojektet.

Nu är vi igång.. Evighetsprojektet har startat. 

Daniel har tagit semester 2 dagar i samband med helg för att kunna fixa detta så smidigt som möjligt. 

Just nu ser jag inte slutet, men jag vet att det kommer bli hur bra som helst när det är klart. Jag har ju en händig man!

I väntan på en altan gör vi det bästa av situationen och försöker fixa en liten lekplats/uteplats i trädgården för att ha nånstans att spendera de varma sommardagarna på. Det som saknas till André är en rutschkana och lite fotbollsmål, sen har han ett eget litet paradis här med det mesta i lekväg som han gillar.

.. glass i parken!

Mamma och son mys efter dagis resulterade i en bägare med italiensk glass i Badhusparken. Det blev tydligen en superhit för jag fick knappt se röken av den där glassen som jag tänkte vi kunde delat på, haha. 

Jag kände att vi behövde en sån här dag, en dag då det bara var han och jag. Det var längesedan vi spenderade tid på tu man hand, han är otroligt "grabbig" och väljer alltid pappa så lite mamma-tid var absolut inte fel.

SOMMAR!

Åh vilket väder..

Direkt efter jobbet bar det av hem och raka vägen ut i trädgården, av med kläderna, fram med en bra bok och filt och ut med djur och barn. Svårslaget!

Katterna har fått börja utforska livet utanför dörren lite smått under uppsikt. Änsålänge håller dom sig i närheten av oss hela tiden men det dröjer väl inte länge förrän dom knallar iväg en sväng för sig själva.

För tillfället är det på mina villkor, vart, när och hur bestämmer jag, vill inte ha katter som kommer och går som dom vill.

Tjena!

Vi har haft en riktigt mysig familjedag i Lidköping. Skulle åka och hämta lite utemöbler till André som jag fyndat på facebook, jättefint begagnat set med bord, 2 stolar och en soffa i vitmålat trä. Kommer passa perfekt ute i hans lekpark sen när den ska ta form!

När vi ändå var i trakterna passade vi på att åka till min kära kusin och hennes sambo på en kopp kaffe och lite kaka, jag älskar dessa underbara människor. Jag har sagt det förr och jag säger det igen - vi är så lika!

Ett stopp på byggmax också innan vi rullade hemåt var ett faktum, vi ska lägga golv i hallen på ovanvåningen och behövde inhandla det och reglar för att kunna dra igång detta evighetsprojekt där uppe någon gång.

Dagen har varit fantastisk på alla sätt och vis, fint väder, fin familj, fina vänner.. Ja, ni förstår vart jag vill komma. Det behövs inte mycket!

Dom här grabbarna är ju helt fenomenala.

Springer vårruset här i byn och slår sina egna rekord. Dom slutar aldrig att överraska!

Jag, Emelie och André var med som stöd och stod för hejjaklacken när dom sprang i mål..

Unge herrn var inte allt för glad när han inte fick vara med pappa och springa, men sen fick även han springa i mål och leka med alla grabbar igen och då var det bara glada miner. Mitt lilla lyckopiller!

Först handla, sen vidare till Tompa och Emelie på inflyttningsfika i deras nya mysiga hem, efter en stund där åkte vi till stallet för att klappa på Emelies hästar (tack! Grabbarna var i extas).

Väl hemma igen passade vi på att vara ute i det otroligt fina vädret tills Louise och Johan kom för att hämta barnen, vi grillade och hann med lite kvalitetstid innan dom rullade hemåt igen.

Sist men inte minst så fick Daniel ett ryck och bestämde sig för att testa måla garageporten. 

Och det blev sååå bra, nu ska vi köpa mer färg och måla resten av alla ladugårdsdörrar också.

Mycket fräschare. 

Nu äntligen har vi slagit oss ner i soffan för att varva ner innan vi lägger oss, mycket har vi hunnit med och ändå har jag mer energi än innan, solen ger så mycket.