En gång i tiden var jag en hästtjej som sprang runt i stallet på ridskolan och hemma alla dagar i veckan och helst 24 timmar om dygnet. Med 2 islandshästar och en welshponny hemma i stallet och en favorit på ridskolan tog jag mig fram genom livet. 

När man ser tillbaka på hästtiden förundras man över hur orädd och ENVIS man var, vart har allt det tagit vägen?!

Men pågrund av tidsbrist och för många fritidsaktiviteter var det tyvärr ridningen som blev lidande och familjen tog det jobbiga beslutet att låta hästarna få komma till ett ställe där dom var prio 1 igen. Det var en av dom jobbigaste dagarna i mitt liv, se sina bästa vänner kliva på transporten och åka iväg.. Jag var så arg, mest på mig själv.

Jag kan ångra ibland att jag inte prioriterade annorlunda för då hade mitt liv sett helt annorlunda ut än vad det gör idag och jag hade nog sprungit runt och mockat skit istället för att skriva det här. Men, å andra sidan har jag gjort mycket annat som jag är stolt över och jag tar fortfarande chansen att få lukta häst och strosa i stall ibland. Så än är jag inte helt "hästfri". 

En gång hästtjej alltid hästtjej?

Här är lite bilder från sist jag red, denna gången turridning i Vedum.